Hur ska det gå, blir husveterinären pappa i april? Fast vänta nu, är inte husveterinären en tjej? Jodå, men man kan ju bli pappa på olika sätt!

Ulltussarna har tyvärr inte följt den tidsplan vi hade räknat med, de borde ha börjat brunsta ordentligt för flera dagar sedan men det har varit oroväckande lugnt på den fronten. Igår vände det äntligen! Långbenta 15002 var tydligt märkt på ryggen och höll sig tätt intill Budvar hela kvällen. Man inseminerar med 12-18 timmars fördröjning från att baggen indikerat att tackan är brunstig för att kompensera för det mindre antalet spermier jämfört med naturlig betäckning. En liten ”inseminationsbox” fick ställas i ordning tidigt i morse:

Trångt, eller kanske mysigt?

Genom att ha sällskap där inne höll tackan sig lugn medan spermadosen gjordes klar. Det är många kritiska moment som måste göras väldigt noga – ta rätt strå, tina det i rätt temperatur och tid, snabbt ladda pistoletten (instrumentet som används för att få sperman dit den ska) och sedan utan dröjsmål utföra själva inseminationen. Att det är minusgrader just nu var inget vi hade räknat med och definitivt ingen fördel men vi hoppas att det inte påverkar alltför mycket.

Röda strån = Isak

Dyrbara droppar! Det ser så enkelt ut att seminera när man ser någon som är van göra det men med fumliga nybörjarhänder var det ganska nervöst… Det ser ut som att det blir ett par till under dagen så nu hoppas vi att rutinerna snart sitter och framför allt på extra fina minulltussar till våren!