Är det fortfarande Gevalia som gäller? Här blev det ensilage faktiskt, tror att ulltussarna uppskattar det mer.

Igår när husbonden skulle släppa över fåren på nytt bete fick han genast ändra sina planer. Det här var vad som mötte honom i den nya fålla de skulle gå in i:

Fina, men inte på rätt ställe!

Sex av grannens kalvar hade tagit sig en utflykt och hamnat hos oss. De var lite uppjagade och fick gå kvar där tills idag för att lugna ner sig och inte komma till skada. Deras tio kompisar tog en utflykt i annan riktning och hittades först idag, lyckligtvis välbehållna. Fållan där fåren gick var ganska väl avbetad så de fick tillfälligt återgå till vinterdiet igen.

Något nytt? Då kommer vi i full fart!

Samma i alla högar, men var de förstås tvungna att  kolla vilken som är bäst!

De tyckte såklart att det var spännande med omväxlingen, även om de säkert gillar det färska gröna gräset bäst av allt. Det är härligt med solsken, men gräset växer dåligt utan åtminstone lite vattning då och då. Dessutom har supergrannen Olof lagt gödning på alla övriga beten så där kan man inte släppa djur innan det har regnat. Det finns ett uttryck som lyder ”watched kettles never boil”, kanske är det samma med regnet?

Inga mängder i sikte…

Det blir ju ändå som det blir, oavsett hur många prognoser man läser.  Med det lilla regn som kom har vi åtminstone nytt bra bete till de små grå. Vallen som ska bli ensilage ser efter omständigheterna bra ut så vi är inte alltför oroliga. Bönder (om vi kan kalla oss det) sägs ofta vara lite besatta av vädret, men det är ju faktiskt viktigt på riktigt för oss! Det är inte roligt att få semestern förstörd av regn, men att inte ha mat till sina djur är värre…