Nja, den skulle ju vara stentråkig! Fläkten är avstängd, det betyder att varenda ulltuss – liten som stor – äntligen är ute på bete! Stallet är sommarstädat och lite ödsligt.

Rensopat!

Det syns inte så bra på bilden men bädden har blivit nästan meterhög. Man ska helst inte röra bädden under vintern eftersom det frigör en massa giftiga gaser.

I onsdags fick de allra yngsta lammen och deras mammor komma ut! Det fanns tyvärr ingen tid att låta lammen gå i skolan men de fick en snabbkurs i solljus medan vi hämtade resten av flocken:

Och vi som trodde att vi skulle få komma UT efter att ha åkt i lammtransporten…?

Tackorna blev nog lite besvikna över att de inte fick mer än en väldans liten fålla till att börja med. Snart nog fick de dock återförenas med sina vänner och släktingar.

Alla utsläppta och nöjda!

Inte utan att man önskar sig att himlen alltid var såhär blå, nu är vi trötta på regn och framför allt kyla. Det gör ju att gräset, och även lammen, tappar lite i tillväxt. Trots detta så har de äldsta verkligen vuxit till sig, de största närmar sig 30 kg!

Ung, storväxt – och redan lite gråhårig!

I ulltussarnas värld så har ”gråhårig” en mycket mer positiv klang än bland oss tvåbeningar. 15002 på bilden är på god väg att byta kostym från födselns svarta raka päls till den vackert silverlockiga.

Sol, gräs och lamm – det är fint det!