Glädje: Tackan 00030 som behandlats med Gunde Svan-metoden är  väldigt mycket piggare och tigger till och med om pellets. Det kan ju tyckas tråkigt att låta saker tuggas om och om igen – men när det gäller idisslare så blir man riktigt lycklig av att se det där rytmiska malandet vara tillbaka!

Aptiten är tillbaka!

Här är hon närmaste tackan till vänster i bild, genast framme vid foderbordet när nytt ensilage serveras, nu vågar vi känna oss säkra på att hon ska klara sig!

Det sorgligaste i vår får-karriär hände i förrgår; En av våra bästa tackor 00005 födde ett stort piggt tacklamm på förmiddagen. Husveterinären var hemma på blixtvisit någon timme senare – då låg det ett nöjt lamm med rund mage i halmen och allt verkade bra. På kvällen hittades detta fina och av både oss och ”Femman” väldigt emotsedda lamm dött i boxen 🙁 Som den duktiga mamma hon är var hon såklart utom sig och var rätt brutal i sina försök att få lammet att resa sig igen. Det syntes inga som helst skador på lammet som lämnades på obduktion dagen efter. Den vanligaste orsaken till att nyfödda lamm dör är faktiskt svält, i praktiken bristfällig övervakning av att lammet diat. Just detta lamm hade dock hela magen full av mjölk och obduktionen visade inte heller något annat uppenbart men det har tagits lite prover som kommer att analyseras de närmaste veckorna. Två av de allra bästa lammen från ifjol var efter denna tacka så det är ett avbräck både avelsmässigt men givetvis mest känslomässigt med denna förlust.

Mitt i den intensiva perioden av lamningar med allt vad det för med sig dök de sista skinnen från ifjol upp igår. Vi har bara hunnit kika väldigt snabbt på dem och precis som förra gången var det svårt att slita sig från dem – bilder kommer så fort vi hinner fotografera i dagsljus!