Baggarna har ju i sällskap av två tackor gått i en för året ny hage hos grannen Inga. Gräset har varit trögt med att komma igång och för att det ska få vila lite från ständig avgnagning får den den här lilla gruppen nu gå på festplatsen några dagar. Istället för att leda dem fick de åka transport den korta biten. De gick alla självmant in men blev nog lite konfunderade när lämmen fälldes upp, då blev de ju instängda!?

Jaha, var det inte roligare än så…?

Damerna har ju gått på festplatsen innan men för herrarna var det premiär. Massor med gräs och nya områden att spana in, de såg ut att trivas!

Mycket bättre mattillgång än på förra stället!

Senare på kvällen fick även 10037 flytta till festplatsen. Hon har ganska länge haft sår på spenarna orsakade av de hungriga trillingarna och till slut tog det ut sin rätt i form av juverinflammation 🙁

Höger juverhalva tre gånger så stor och stenhård

Allt annat än pigg är hon, stackaren. Men efter behandling med smärtstillande och penicillin mår hon bättre. Lammen var väldigt ihärdiga med att försöka dia, därför flyttade vi bort henne från dem. De var såklart väldigt missnöjda med det och fick tillbringa natten i en liten fålla för att inte försöka ta sig genom staketen:

Som en liten arrest, fast de menade ju inget illa…

Vi repade massor med gräs och maskrosblad till dem och försökte ge dem lammnäring på flaska men det imponerade inte. Beroende på hur mamsen återhämtar sig så får vi se om hon kan komma tillbaka till dem så får de dela på den enda kvarvarande juverdelen. Den inflammerade kommer inte att bli produktiv igen.

Nedanför festplatsen är det nu plöjt, harvat, sått (i två omgångar) och vältat – allt av Olof förstås. Utan honom stod vi oss slätt!

Om alla hade grannar som vi så vore världen en bättre plats!

Nu känns det som om värmen är här på riktigt så vi hoppas och tror att den nya vallen snart lyser grön!