Kategoriarkiv: Ull

Lockande men utan lockar

Idag hade vi bokat klipptid för tackorna. Nästan synd att beröva dem den gosiga ullen, men genom att klippa dem får man lite s k flushing-effekt vilket ger fler lamm. Dessutom orkar de äta mer, även om våra inte direkt behöver det.

Fårfrisören Gert monterade upp sin maskin och nästan alla de äldsta tackorna ställde sig snart strategiskt så långt bort från öppningen som möjligt i hopp om att slippa… Kanske gillar de inte den frisyr han erbjuder?

Trångt i början när alla är fullt påklädda

Trångt i början när alla är fullt påklädda

Ingen kom såklart undan utan alla fick i tur och ordning komma ut på den för dagen nyinköpta masonitskivan. Med vana grepp klipps de systematiskt, varje individ tar ungefär 5-6 minuter och då går det ändå väldigt lugnt till. Skönt att anlita proffs till detta!

Inte en vilsam ställning för någon på bilden!

Ingen vilsam ställning för varken två- eller fyrbent!

Våra får är ju ganska tama och det gör dem mer svårhanterliga vid klippning. Låter det ologiskt? Det är så att får som inte är så tillgivna blir ganska perplexa och passiva när man sätter dem på rumpan eller lägger ner dem som på bilden ovan, men våra verkar bara tänka ”hallå, det här var väl onödigt, klia mig mellan frambenen istället!”. Därför får man kämpa lite extra med dem vid den här typen av hantering, men det är det såklart värt i förhållande till fördelarna med att de är så klappvänliga 🙂

Detta är fjärde klippningen sedan vi blev med får och aldrig har ullen varit så lång och tät som nu. Det tyder på att tackorna varit väl näringsförsörjda. Kanske lite för väl, vi upptäckte tyvärr två stycken med juverinflammation – eventuellt beror det på för kraftigt bete som gjort att de inte sinlagt sig ordentligt.

Ett fantastiskt material, varför vill ingen ha det?

Ett fantastiskt material, vi borde ta bättre hand om den svenska ullen!

I dagsläget är det svårt att få avsättning för ull i Sverige, eller åtminstone så dåligt betalt att det inte är värt arbetet. En belöning utlovas till den som kommer på en lösning på detta!

Nakenfår på jakt efter grönt

Nakenfår på jakt efter grönt

Efter klippningen strödde vi så att de små grå skulle ha mysig fluffig halm att vila i nu när de blivit av med sin egen isolering. Just den här balen såg inte ut att innehålla så mycket gräs, men det lilla som fanns letades noggrant fram.

En annan variant av grönt

En annan variant av grönt

Konny verkar vara nöjd med den nya frisyren Sjuan (00007) skaffat sig för det dröjde inte länge innan hon hade tydlig grönmärkning på ryggen! De har hållit ihop hela dagen, ingen annan verkar vara intresserad eller intressant för honom. DSC_1218

Innan klippningen gick Konny med sin mindre grupp och då förstärkte vi, efter erfarenheter från förra året, grinden mellan grupperna rejält på höjden.

Svårforcerat

Svårforcerat!

Nu är det bara utslagstackorna som går i en egen liten grupp. Vi hade tänkt att även ha ungtackorna för sig själva för att de inte ska bli betäckta för tidigt, men en av dem (15013, dotter till Sjögårdens allra första lamm 14002) är så otroligt mammig och hade nog inte alls trivts med det så nu går alla tillsammans. 15013 är väldigt kelen och social, men bara så länge mamsen inte är för långt borta!

I fårens värld är det dock ingen fördel att vara ungdomlig utan baggarna föredrar oftast lite äldre damer. Vi hoppas att Konny följer det här mönstret så att ungtackorna hinner växa någon månad till innan de blir dräktiga.

Nu är det klippt!

Vi fortsätter på temat ordvitsar… Häromdagen kom fårfrisören Gert på besök för att snygga till damerna (och Jonte) inför lamningen. I ulltussarnas värld är det inte så noga med trender utan det är helsnaggat som gäller.

Förste man (kvinna...) till rakning!

Förste man (kvinna…) till rakning!

När man klipper behöver man såklart inte föra bok på vilka som är åtgärdade, det syns rätt tydligt. Därför släpper vi hela tiden tillbaka de som är klippta bland de andra. Genom att stå trångt håller fåren sig lugna. Baggen Jonte fick dock inte vara med i gruppen eftersom han vaktar sina tjejer väldigt noga. Ibland syns skillnaden före och efter extra tydligt, som mellan vår största tacka 10008 innan klippning, respektive lilla smala 00005 efter klippning:

Helan och halvan?

Helan och halvan? (Jonte håller ett vakande öga från andra sidan grinden.)

Klippningen gick som vanligt smidigt och efter bara tre timmar var samtliga 28 avklarade. Efter en kort matpaus för alla inblandade samlades de små grå ihop igen, nu för vaccination mot gasbrand och provtagning avseende Maedi Visna. Vi är ju friförklarade från MV men för att bekräfta detta tas prover vart tredje år för säkerhets skull. Fåren var extremt snälla och lät sig provtas av husveterinären på egen hand utan hållhjälp! Efter dessa prövningar delades de in i två grupper så att ungtackorna och de tunnare gammeltackorna får gå för sig och få lite mer att äta.

Kanske jobbigt för dem att utsättas för allt detta samma dag men troligen kom de snabbt över det, för efter klippningen händer det som i ett fårs liv är som julafton, sommarlov och födelsedag samtidigt – pelletssäsongen börjar 🙂  Helt omöjligt att få en skarp bild på deras kamp att hitta de små godbitarna, det går undan!

Ä-N-T-L-I-G-E-N!!

Ä-N-T-L-I-G-E-N!!

Till vänster i bild ses den första sektionen av våra nya ätfronter, tillverkade i egen regi. De har satts upp som lite intelligenstest/övningsätplatser eftersom de kräver att fåren puttar undan en smal bräda för att komma åt fodret.  Mat på andra sidan gjorde att ulltussarna snabbt hittade tekniken så det är snart dax att montera de nya ätfronterna längs resten av foderbordet också. Med dessa hoppas vi slippa lamm på foderbordet i vår.

 

Man får mycket av får!

Som utlovat, den första som skickar en bild på något tillverkat av garn från oss får den publicerad här. Och nu har husbondens moster förfärdigat den här fina ponchon:

Grått ät flott!

Grått ät flott!

Den är ju inte bara snygg och värmande, den är också ett resultat av helhetstänk! För visst är det onödigt att använda saker tillverkade av olja (jo, så är det ju faktiskt med många av våra syntetkläder) samtidigt som tonvis med ull slängs varje år? Fram med stickorna nu 🙂

För oss är silver bättre än guld!

Länge har vi väntat på att få tillbaka både lammskinn och garn. Gissa om vi var nyfikna när vi öppnade paketet från Tranås skinnberedning!? Köket blev till ett hav av grå lockar när vi spred ut alla skinnen för inspektion och det var svårt att sluta känna på dem – mjuka , glansiga och alldeles underbara! Sköna att ligga på var de tydligen också 😀

Prinsessan på skinnen!

Prinsessan på skinnen!

Alla skinn är märkta så vi ser vem av våra lamm det kommer ifrån. Det är såklart inte alla som vill veta vilket djur skinnet kommer ifrån och i så fall hurdant just det lammet var när det levde. Men vill man så berättar vi gärna!

Ett lammskinn framför brasan

Inbjudande är en lätt underdrift – vem skulle inte vilja slå sig ner här?

Tyvärr var nästan alla skinn i denna första omgången redan tingade men vi har något enstaka skinn kvar ifall någon är intresserad. Annars är det fler på inkommande under vinter/vår nästa år så ha tålamod!

Nästan samtidigt som skinnen dök upp var vi och hämtade garnet som Ull i väst utanför Alingsås spunnit åt oss. Vi kan nu erbjuda både två- och tretrådigt garn i grått och mörkgrått för 100 kr/hg. Mer information kommer snart här på hemsidan.

Ullgarn

2 nyanser av grått, kanske kan bli ett par julklappsstrumpor?

Pedikyr och ny frisyr

Ja, nu är ulltussarna varken ulliga eller tussiga längre! Borta är talibanskägg och kännetecken, nu ser alla likadana ut… Vi som nyss hade börjat lära oss känna igen de flesta individerna! (Flertalet hade s k talibanskägg, eller åtminstone kraftigt överdimensionerade polisonger, innan klippningen.)

Sitt fint!

Sitt fint!

På vintern när fåren går på halmbädd slits klövarna i princip inte alls och därför behöver de verkas. Vi lyckades slippa ifrån detta slitsamma jobb genom att låta klipparen ta hand om det.

Nu är det klippt!

Nu är det klippt!

Med vana handgrepp klipper ett proffs utan att  skynda sig en tacka på mindre än fem minuter. Kanske hade det tagit liiiite längre tid om vi hade gjort det själva… 🙂

Nyklippt får

Nyklippt får

I just detta fall var det lätt att avgöra vilka får som redan var åtgärdade! Det lättaste sättet att hantera får är att ha dem riktigt trångt så att de aldrig är så långt från öppningen. Från början var de väldigt tätt packade men allt eftersom saxen slimmade ner dem fick de mer och mer utrymme.

Eftersom selenet inte föll damerna i smaken så fick de i samband med klippningen sin giva direkt i munnen med en spruta istället. Många missnöjda grimaser blev det! Detta kompenserade vi till fårens stora och uppriktiga glädje genom att börja ge kraftfoder varje dag nu när den värmande ullen är borta.

Sorterat efter färg

Sorterat efter färg

Det blev flera säckar ull som vi ska lämna in för spinning (inte sån där när man sitter på en cykel som inte går framåt). Mysigt att kunna värma händerna i vantar stickade av ull från egna får nästa vinter. Men nu väntar vi på våren – och förstås lammen!