Idag fick baggarna avsluta årets tjänstgöring. Bort med selarna och all ullen, in i egen liten box. I början tyckte de att det var en jättebra aktivitet, de älskar ju uppmärksamhet och närhet, men de var nog lite besvikna på slutet…
Förste man till rakning!
Buddvar var först ut. 2016 års sämsta bagglamm, därför fick han vara kvar och bli teaserbagge istället. Ullen är verkligen inte så fin på honom någonsin och särskilt inte efter ett par månader inomhus:
Inte så lockande att ha en tröja i det här materialet
Snäll var han dock och klippningen gick smidigt. Husbonden hade tagit sig till stan för att handla julklappar så det blev inte så mycket action-bilder, dock en selfie på husveterinären, saxen och klippobjektet som var duktig på att posera:
Tredelat team!
Han är inte så lätt att sätta ner på rumpan denne herre och därför provades en ny teknik för att klippa bakom frambenen och på bröstet – ha honom ståendes och sträcka fram ett framben i taget vilket gick utmärkt. Ganska snart var han faktiskt färdigfriserad:
Naken!
Sedan var det Eriks tur. Han hade ju ett större harem och de var givetvis också nyfikna på vad som var i görningen. Patriarkatet härskar alltjämt i fårvärlden och det var därmed givet vem som fick spana från första parkett:
Du kallade på mig, vad vill du?
Erik brukar komma på inkallning och så även denna gång. Även om han också är smutsig efter innevistelsen så har han så mycket bättre typ av ull att det inte ser lika mediokert ut som på Buddvar. Och så snygga lockar dessutom!
Nästan synd att klippa…
Han fick stå bunden vid väggen utanför där Buddvar befann sig vilket gjorde processen lite mer stökig, men överlag gick det bra och på väsentligt kortare tid än något av vitansiktena var han också ett nakenfår:
Kanske snyggare förut?
Erik är ju väldigt ljus för att vara såpass ung och ger också ljusa lamm. Man ser tydligt skillnad på ullen från honom och Buddvar – närmast respektive längst bort i bild. Den här ullen kommer vi att kassera. Svensk ull börjar äntligen få ett värde och vi vill inte sabba marknaden genom att prångla ut sekunda saker. Däremot känns det väldigt roligt att det finns ordentlig efterfrågan på bra ull, som den här:
Fruktansvärt att detta länge betraktats som avfall!
Efter klippningen fick herrarna komma in i gemensamt utrymme. I år testar vi en ny metod. Istället för att ställa dem supertrångt där de ändå kommer att snurra runt och förstöra bädden kommer de att få stå bundna. Att binda upp får går generellt bra och baggarna är vana vid det sedan innan. Bindslena är ganska korta för att de inte ska kunna vända sig eller stångas rejält men givetvis tillräckligt långa för att de ska kunna ligga ner bekvämt.
Hallå där, vi känner ju varandra 🙂
Pang!
Vi hade medvetet gett ulltussarna ganska lite frukost så att de skulle vara hungriga vid ommöbleringen. Baggarna slogs litegrann men åt också ganska mycket. Vi får se om detta är en vinnande metod, det är alltid lika obehagligt med slagsmål.
Tackorna blev ju också blandade nu när ungtackorna (som aldrig sett vita får) fick komma ut i stora gruppen. Distraktionen av mat och ny halm funkade bra så det gick mestadels lugnt tillväga.
Mat, ett gemensamt intresse för två- och fyrbenta på Sjögården!
Med detta avklarat laddar vi för Malta Johanna Julmarknad i Falköping nästa lördag. Vi kanske ses där? Då har det kommit hem mer rökt kött (för tillfället slutsålt i butiken) och vi har givetvis med oss skinn, korv och hantverk också. Välkomna!
