Katterna Helga och Holgien som kom till oss förra sommaren flyttade härifrån på vårkanten (ledtråd: kastrationsrisk). Vi ser dem ibland men de kommer aldrig fram till gården mer. Kattlösa vill vi inte vara men vi tänkte att vi väntar tills det dyker upp en katt hos oss igen. Och nästan så blev det! I mitten av juni kom det in en mager liten hittekatt till husveterinärens jobb. Upphittaren, en sann djurvän, kunde inte behålla henne men hade såklart inte hjärta att låta henne bo på gatan. Och nu bor lilla Hedvig på Sjögården, där hon snabbt funnit sig tillrätta. I början var hon så smal att hon höll på att få namnet Yohio men med mycket mat och flitig klappning så har hon blivit riktigt rund och fin.

Hon är väldigt kelen och kontaktsökande, nästan så att man har svårt att få sig frukosten eller läsa tidningen ibland…

Klappa mig, klappa mig, klappa mig!

Vi visste inte hur hon skulle fungera med hundarna men hon har varit väldigt cool trots att de är rätt burdusa emot henne.

Förra lördagen blev hon kastrerad och sedan började det jobbiga livet med tratt. Tio dagar fick hon (och vi!) härda ut men nu är stygnen tagna och såret är läkt.

Ä-N-T-L-I-G-E-N kan man klia sig bakom örat!

Nästan som tjuren Ferdinand!

Efter att ha varit ute lite i sele blev det igår premiär för egna strövtåg. Lite avvaktande till en början och hela tiden nära huset men nog tyckte hon att det var skönt att komma ut! Så småningom ska hon mest bo ute är det tänkt, vi får väl se vad hon själv säger om den saken…