Puh! Det blev en del pyssel med alla lamm under påskhelgen. Till slut blev det betydligt mer harmoniskt än den inleddes. Efter att ha haft 15005 bunden för att hon inte skulle stånga sitt oönskade lamm gick det allt bättre, men tyvärr inte så bra att hon kunde släppas lös. Igår morse när vi vaknade och genast kollade kameran hade 15013 fått två lamm som redan var uppe och diade, vilket betydde att vi missat chansen att adoptera bort den lille oönskade stackaren.
När vi kom ut verkade 14010 lite ”obekväm”. Inga direkta tecken på värkarbete men såg väldigt lamningsklar ut. Husveterinären kände efter och identifierade ett tyvärr dött lamm med huvudet slaget åt sidan. Men inget ont som inte har något gott med sig! 15005:s lilla hatobjekt blöttes ner och kladdades in med fostervätskor för att sedan presenteras för sina nya intet ont anande mamma tillsammans med sina nya syskon. Adoptivmamman gick på finten utan problem och tog väl hand om alla tre.
God omsorg om alla tre!
Bortbytingen var först lite missnöjd, men efter att ha förstått att det fanns gott om mjölk även hos den här mamman och att hon dessutom var snäll så fann han sig tillrätta i den nya familjen, hurra!
Igår nedkom även 15018 nedkommit med två miniulltussar varav en med mycket vitt i pannan. Praktiskt vid vägning att kunna hålla reda på vilken man redan gjort. För tre år sedan hade nästan alla lamm vita tecken, extra bra när vi var nybörjare.
Och mamma har sitt vita i pannan kvar!
Vi trodde att 00057 var nästa på tur. Hon åt inte på måndagskvällen och juvret såg ut som på en ko!
Mer än redo!
Men det blev ett mor- och dotterpar som nästa att lamma. Ytterligare en trillingkull, vilket rekordår det håller på att bli!
Favoriten ”Tian” fick tre…
… och hennes dotter 16006 fick ett.
Igår fick 10037 fått flytta ut i den stora gruppen med sina trillingar. Vi hade henne bunden ett par dagar eftersom hon var lite dum mot ett av lammen men snart nog accepterade hon att vara trebarnsmor och kunde gå lös i boxen. Alltid lite oroligt i början för mor och barn när de kommer ifrån varandra i vimlet men lammen lärde sig snabbt rutinen med intervallträning medan mammorna äter kraftfoder. Som vanligt blev de suddiga:
Ny halm och utökat utrymme, då blev det extra mycket spring i benen!
15005 verkar ju inte hantera förändringar så bra så hon fick stå i en ”utslussningsbox” i anslutning till den stora gruppen med tackor som lammat. Den skymtar till vänster i bilden ovanför. Där fick hon betrakta stöket med rusande lamm utan att behöva hålla reda på sina egna under ett dygn. Hon har fått komma ut nu ikväll och det verkar gå bra.
Mitt på dagen idag lammade så 00057. Lugnet själv är hon och det var tur eftersom 14068 var VÄLDIGT sugen på att stjäla ett av lammen. Som tur var fick det inte den riktiga mamman att stöta bort det. För att göra det svårare för ”wannabe-mamman” att störa fick den nya lilla familjen flytta in i ett hastigt hopbyggt litet fort:
Men jag vet att det finns lamm där inne! Vill ha!
Intensivt emellanåt under lamning, men att pyssla med att gruppera om, strö, märka (och klappa!) lamm är verkligen balsam för själen. Den enda nackdelen är att det är så svårt att slita sig därifrån…