Alla fåren var såklart noggrant märkta av sin förra ägare men en av tackorna hade sår på båda öronens kanter när vi hämtade dem förra lördagen. Tydligen hade det bara uppstått utan någon föregående skada. Det är inte helt ovanligt att lamm (och kalvar) får reaktioner av sina öronbrickor men denna tacka har varit märkt i flera år så detta borde inte vara orsaken. Ett mysterium helt enkelt!

Såhär såg det ut för sex dagar sedan. Vi har tvättat flera gånger och strukit på Intrasite-gel för att hålla såren fuktiga och hjälpa sårläkningen på traven. Nu ser det mycket bättre ut!

 Stackars tackan vill såklart inte låta sig fångas in men idag stod hon frivilligt kvar och blev kliad en lång stund efter att ha fått sin spruta med Metacam (smärtstillande och antiinflammatorisk medicin).  Hon brukar få lite pellets efter sin sårrengöring och då är allt förlåtet.

På grund av skadorna har vi tagit bort hennes märken. Får (liksom nötkreatur och getter) ska ju alltid vara märkta i minst ett öra men vid medicinska skäl får man dispens, som tur är! Så fort öronen läkt kommer vi att märka henne igen.

När man ser en flock får för första gången ser alla exakt likadana ut men ger man sig tid att studera dem upptäcker man snart olikheter. Med tiden kommer vi nog att känna igen alla våra tackor utan att titta på vilket nummer de har. De som utmärker sig just nu är nummer 5 och nummer 10 som gärna vill bli kliade. Man får fina mjuka händer av att klappa får!